Hornhinnan är den genomskinliga kupade hinna som skyddar den centrala delen av ögat och som utåt sedan övergår i den ogenomskinliga senhinnan (ögonvitan). Förutom att vara ett skydd så har hornhinnan en central betydelse för ögats optiska egenskaper. Det är faktiskt så att hornhinnan bryter betydligt mer av det ljus som når ögat än vad linsen gör men eftersom hornhinnans brytning inte viljemässigt kan påverkas så är det linsen som får all uppmärksamhet.
Men det är också förklaringen till att skador och sjukdomar som drabbar hornhinnan oundvikligen leder till synpåverkan. I de flesta fall är detta givetvis negativt men är också en förutsättning för de laserbehandlingar man kan göra för att unga personer ska bli glasögonfria (ex LASEK, LASIK Smile etc).
Under 1970 och -80 talet reste flera svenskar till dåvarande Sovjetunionen för att behandla sin närsynthet med en metod där man skar snitt i hornhinnan i en ekerform (radial keratotomi) för att ändra ljusets brytning. Metoden spreds men är sedan länge ersatt med moderna hornhinneförändrande metoder som LASIK, LASEK, SMILE etc.
Astigmatism (brytningsfel) är inte en sjukdom men beror på att hornhinnan inte är perfekt rundad utan en valk bildas (går inte att se med blotta ögat) vilket gör att ljuset bryts olika mycket i olika plan vilket stör synen. Astigmatism är mycket vanligt och korrigeras med glasögon eller kontaktlinser. I samband med kataraktoperation kan man lösa problemet för gott genom att sätta in en s.k. torisk lins.
Hornhinnan kan drabbas av en rad mer eller mindre ovanliga sjukdomar. Infektioner i hornhinnan (Keratit) har en egen sida här nedan följer några andra tillstånd.
Detta relativt ovanliga tillstånd (ca 1:2000 personer drabbas) utgörs av att hornhinnan tunnas ut och försvagas och inte kan stå emot trycket från ögats främre kammare. Under loppet av ett antal år deformeras hornhinnan och får en strutform. Man vet inte vad det här beror på men huvudsakligen drabbas unga människor, i typfallet 15-20 åringar och ofta drabbas båda ögonen men ibland olika svårt. Det verkar finnas ett litet ärftligt inslag och personer med EDS och Downs syndrom har ökad risk men de flesta som drabbas har inga kända riskfaktorer.
Keratokonus ojämn hornhinna som ses i de topografiska bilderna till höger.
Snabbt tilltagande (atypisk) astigmatism och närsynthet. Skuggbilder. Ofta misstänks sjukdomen av optiker på grund av den snabba synfelsförsämringen som trots glasögon är svårt att fullt ut korrigera. Optikern brukar då remittera till ögonläkare.
Det är initialt i förloppet svårt att upptäcka förändringen med vanliga undersökningsmetoder utan någon form av topografisk kartläggning av hornhinnan måste till. Det finns några olika metoder men på StarrMedica gör vi topografisk undersökning med OCT vilket leder till diagnos.
Det är bra med tidig diagnos, för en relativt ny metod finns att bromsa/stoppa förloppet (men inte tillbakabilda förändringar som redan uppstått). Behandlingen som kallas korneal korsbindning (cross-linking, CXL) går enkelt ut på att förstärka hornhinnan genom att kombinera riboflavin (vitamin B2) i ögat med uv-ljus. Denna behandling gör inte vi utan remitterar till Akademiska sjukhuset.
Övrig behandling är att via optiker korrigera brytningsfel med, till att börja med glasögon eller mjuka kontaktlinser och om förändringarna är mer uttalade med speciella hårda kontaktlinser som ”tar över” hornhinnans funktion och gör synskärpa betydligt bättre. I riktigt uttalade fall kan hornhinnetransplantation ibland bli aktuell.
Detta är ett tillstånd med små blåsor och svullnad i hornhinnan som kan uppstå som en komplikation till ögonkirurgi (t.ex kataraktkirurgi). Orsaken är ett svagt och dåligt endotelcellslager som efter operationsstressen sviktar i förmågan att pumpa ut vätska ur hornhinnan. Det dåliga endotelcellslagret går att upptäcka innan operationen genom att utföra s.k. endotelcellsräkning som StarrMedica som (oss veterligen) enda verksamhet i Uppsala-Stockholm rutinmässigt utför inför kataraktoperation. Genom att vara förvarnad kan vi förmedicinera med avsvällande mediciner och kirurgen (Jaroslawa) kan använda en maximalt atraumatisk operationsteknik (kirurgen skall vara mycket rutinerad vid denna typ av patient). Ibland är det dock oundvikligt att tillståndet ändå uppstår.
Om tillståndet uppstått behandlas det med avsvällande och inflammationsdämpande läkemedel. I ovanliga fall uppstår så uttalad synnedsättning att det i förlängningen kan bli aktuellt med hornhinnetransplantation.
Här en bild på en endotelcellsundersökning (inför kataraktoperation) som inte är normal. Siffran högst upp på antalet endotelceller, drygt 2300 i båda ögonen, är alldeles för låg. Ser man på de svartvita bilderna ser endotelcellslagret buckligt ut på den vänstra bilden och på den högra finns svarta hål där endotelceller helt saknas. Det här är en patient som riskerar Bullös Keratopati om inte särskilda åtgärder innan och under operationen vidtas.
Detta är en större grupp var och en för sig ovanliga ärftliga tillstånd som drabbar olika delar av hornhinnan och ger varierande symtom. Som regel förvärras de över tid. Exempel på mindre ovanliga typer är: Granulär dystrofi och Fuchs endoteliala dystrofi (som i sin tur kan ge upphov till Bullös keratopati).
Beroende på vilket tillstånd det rör sig om, men synförändringar och smärtsamma hornhinnesår är några ganska vanliga symtom.
Måndag, tisdag, onsdag 8.00-15.00
Torsdag 8.00-16.00
Fredag 8.00-13.00
Copyright © All Rights Reserved
